När den nya timplanen antogs med fler timmar i idrott och hälsa, var vi många som applåderade. Mer rörelse för våra ungdomar och ett beslut som ligger i linje med det som många forskningsrapporter visar – nämligen att stillasittande ungdomar mår sämre än de som rör på sig regelbundet. Flera skolor fick också en stor utmaning genom att mer tid betydde också större behov av idrottshallstider och lokaler. Några skolor valde att försöka lägga mer fokus på de teoretiska delarna då mindre lokal eller lektionsal var alternativet och några skolor valde att lägga undervisningen utomhus. Eftersom vi hade ett motionsrum på vår skola som tidigare användes som ett komplement till den vanliga undervisningen så valde vi att växla över till att lägga all den extratid som nu blev schemalagd i detta motionsrum. Konsekvensen blev att vi fick avveckla delar av vårt gym, göra oss av med en del bordtennisbord och alla spinningcyklar. Nu blev fokus istället på att jobba med mer funktionell träning och vi började bygga upp en massa fyspass. Syftet var att öka elevernas styrka och kondition men även att få en lustfyll undervisning med variation.

Efter snart 4 terminer med detta upplägg visar resultatet från elevenkäten att dessa pass är uppskattade. Vi ser också att många har en stor övningsbank då de själva i stor utsträckning varierar sina övningar beroende på dagsform och förmåga. Då vi inte har något forskningsfokus så har vi ju inte gjort några fysiska mätningar men det hade varit intressant att få siffror på elevernas utveckling. Vi upplever en mycket större uthållighet, styrka, koordinativ förmåga och framför allt en medvetenhet om att regelbundna pulshöjande – och muskelstärkande övningar är viktiga för hälsan. För oss som undervisande lärare har det inneburit att vi fått utöka vår övningsbank, hålla oss mer uppdaterade kring trender, träningsupplägg och forskning samt hitta metoder som inspirerar och motiverar – ny energi in i systemet helt enkelt!

För andra året i rad undersöker vi hur mycket våra elever rör sig på och utanför skoltid. I år har vi även lagt in en fråga om hur deras fysiska aktivitet påverkats av pandemin. Resultatet är tydligt och bekräftar även den känsla jag har när jag pratar med eleverna. Nedstängda idrottshallar, karantän och träning med distans har gjort att fler ungdomar blir stillasittande. Frågan är vad som händer när allt rullar igång igen utan restriktioner? Vi vet ju sedan tidigare att högstadieåldern är en period då många slutar med organsierad träning och framför allt tjejer. Finns det risk att vi tappar ännu fler som väljer att inte fortsätta med sina aktiviteter efter uppehållet? Funderar på hur vi som skola kan stötta mer fysisk aktivitet och om det finns åtgärder som vi kan göra för att möta upp med? Är övertygad om att vi kommer se rapporter framöver med sjunkande siffror. I vår enkät framkom även att flera elever skulle kunna tänka sig att delta i fysiska aktiviteter tillsammans med skolkamrater om de ligger i anslutning till skoldagen. Kanske är detta ett recept som vi bör fundera över när höstens schema ska läggas. Om ni vill ta del av våra frågor i enkäten och kanske även undersöka hur det ser ut på er skola så hittar ni dem under ”månadens tips”. Hör gärna av er om ni får fram några siffror som kan jämföras för det vore intressant att se om det ser lika ut på olika platser i landet.

Nya rekommendationer för hur mycket våra ungdomar behöver röra sig kom från WHO strax innan jul och forskningen visar tydligt att flertalet av våra högstadieungdomar tyvärr inte når upp till detta. Framför allt under detta år då pandemin slagit hårt mot all ungdomsverksamhet med stängda idrottshallar. Vi har ju inom skolan ett uppdrag att verka för daglig fysisk aktivitet och en del av detta är att ha en uppmuntrande miljö för rörelseaktiviteter. Skolorna är ofta trånga och platsbristen stor så platsen för rörelse behöver då förläggas utomhus. Visst går det på många sätt att jobba med brainbreaks, rörelsepauser under lektionstid men med de nya rekommendationerna så räcker det inte till. Högstadieåldern är dessutom en period i livet då flera (framför allt tjejer) avslutar sina aktiviteter i föreningar och klubblag. Hur ser då skolgårdarna ut på landet högstadieskolor och vad ger de för förutsättningar? Man imponeras av skolor som på ett mycket bra sätt organiserat rastverksamhet och delar dessa goda exempel på nätet, men dessa skolor jobbar ofta med de yngre åldrarna. Själva har vi många fina bänkar och sittplatser men färre ytor för aktivitet. Nya pingisbord för utomhusbruk och en upprustad fotbollsplan genererar tyvärr inte den aktivitet för flertalet på skolan. Schemat för våra elever ger heller inte så mycket utrymme för längre raster då de ibland har 5-6 lektioner per dag. En utökad timplan för idrott och hälsa, rörelsepauser på lektionstid och en aktiv paus på rasterna är nog receptet, men det sista är dock så svårt att få till…

Grundskolorna och gymnasieskolorna runt om i landet kämpar på digitalt och både elever och lärare har fått en riktig utmaning. Dessutom så är det mycket olika från region till region och från skola till skola. Några har all sin undervisning förlagd till distans medans andra har anpassat schema. En del skolor tvingas ha all sin idrottsundervisning utomhus och på andra håll är undervisningen inte mycket annorlunda från förra terminen. Vi vet heller inte riktigt hur vi ska förhålla oss till spridningsrisken i skolan då det kommer olika rapporter om hur utsatta skolans personal är i möte med denna åldergrupp (högstadiet). Det som gäller i övriga samhället med avstånd och kvadratmeter gäller heller inte i skolans lokaler. Det är i princip omöjligt att veta om vi gör rätt eller fel utifrån smittskydd och spridning. Det man kan vara säker på i alla fall är att lärarkåren kämpar och på bästa sätt försöker förhålla sig till läget och pågående pandemi. Strax innan julledigheten övergick skolorna till distans och jag precis som andra kollegor, började skapa material för att kunna möta vårens distansundervisning. Dessa lektioner är upplagda på websidan under ”distansundervisning” och även delad till idrottskollegor via facebook. Vi har i Stockholmsregionen inte behövt jobba med dessa digitala lektioner så mycket då våra elever på Spånga grundskola befunnit sig i skolan, men det är tydligt hur många fortfarande kämpar på då http://www.aktivapauser.com under januari månad haft drygt 200 000 visningar av de ”färdiga lektionsplaneringarna”. Märker också hur många delar med sig av både upplägg och erfarenheter, vilket vi säkert kommer ha nytta av även efter att denna pandemi är över. Vi behöver hålla i och hålla ut och hjälpas åt. Ta hand om er!

Då var det dags att växla upp till mer digitala arbetssätt när nu även högstadieskolorna övergår till distansundervisning pga rådande läge. Ämnen som av tradition och politisk styrning är praktiskt mer inriktade får nu vara kreativa och hitta arbetssätt och metoder som inte bara landar i skrivande och dokumentation. Dessutom vet vi ju att stillasittandet inte gör kropp eller knopp något gott så rörelse är fortfarande viktigt. Det finns också en risk att eleverna som ofta har många olika lektioner varje dag, behöver besvara en hel del frågor efter digitala genomgångar, presentationer, texter och filmer. Om dessa frågor och deras svar dessutom ska lämnas in och eventuellt bedömas blir det inte mycket tid för rörelse. Vill därför slå ett slag för att vi lärare lägger in lite pausgympa, rörelseutmaningar, brainbreaks eller varför inte en kort promenad runt kvarteret mellan de digitala lektionerna. Upp och hoppa!

Att jobba inom skolan innebär inte enbart att bidra till elevernas kunskaper utan det innebär också, enligt skollagen, att jobba för att eleverna ska få sin dagliga fysiska aktivitet. Detta arbete kan göras på många olika sätt och det behövs ofta förutsättningar iform av tid, lokaler, personal, utbildning och ekonomi. Dessutom behövs idéerna komma fram om hur man får till mer rörelse i en ofta allt för trög organisation som är styrd av timplaner, lektioner och inrutade shemapositioner. Framför allt är det extra viktigt att få till mer rörelse för eleverna i årskurs 7-9 där det tydligt, enligt statistik, märks en nergång i daglig fysisk aktivitet i jämförelse med lägre åldrar. I Stockholm stads rörelsesatsning (spring-i-benen) har man numera delat upp nätverksmötena utifrån olika åldersgrupper vilket är bra. Alla högstadieskolor har i detta upptagningsområde en eller flera representanter som besöker dessa återkommande möten. Det skiljer sig dock mycket åt hur långt skolorna har kommit. Läser ofta inlägg på facebook och andra social medier om hur många skolor brottas med att få till det så bra som möjligt men flera skolor har lyckats riktigt bra. Skulle ni som jobbar runt om i landet inom åk 7-9 och som har kommit en bit i arbetet, ha intresse för lite nätverkande så hör gärna av er på aktivapauser@gmail.com. Kanske kan vi inspirera varandra och dela goda exempel. ”Sharing is caring”.

Deltog på ”spring- i- benens nätverksmöte” för ett par veckor sedan och vi pratade bl.a. om antalet idrottslektioner i veckan, tid för rörelse och framför allt utmaningarna att få våra elever i åk 7-9 att öka den vardagliga fysiska aktiviteten. Vi tenderar ofta i skolövergripande frågor att sorterar in rörelse under idrottsämnet vilket är naturligt, men de pass vi kan erbjuda inom ämnet säkerställer inte att våra tonåringar får daglig fysisk aktivitet. Vi behöver upplysa, inspirera, avsätta tid och ge verktyg för att minska stillasittandet. Lite är bättre än inget! En tydlig bild nedan över hur viktig den totala vardagliga aktiviteten är för oss. Idag tar vi trapporna! Heja!

För att rörelse och aktiva pauser ska bli en del av undervisningen så måste det vara enkelt att hitta övningar och utmaningar som ökar koncentrationen och därmed inlärningsförmågan. Vi har nu filmat över 25 olika Brainbreaks och rörelseutmaningar i syfte att det ska vara ”lätt att göra rätt” för alla lärare i undervisningen. Ett par knapptryck och det är enkelt att projicera på tavla eller filmduk. Alla filmer ligger nu uppe och hoppas att de används flitigt framöver och vi kan minskar stillasittandet!

För att minska stillasittandet och för att öka koncentrationen under långa lektioner och genomgångar, så behövs en eller flera pauser läggas in. Pauserna bör helst vara aktiva med någon form av rörelse och allra helst aktivera båda hjärnhalvorna med olika koordinativa utmaningar. Även om det är mycket stoff som ska in i ämnena och mycket eleverna ska lära sig, så finns det alltid utrymme för en paus. Dessutom kan dessa pauser vara gruppstärkande vilket bidrar till en tryggare grupp och därmed lättare att lära in. Glöm inte bort att planera in pausen och sätt gärna upp en skylt som denna på bänken eller tavlan. Använd eleverna som resurser och låt dem leda eller bestämma någon övning!

Att flytta upp rörelse på dagordningen och belysa de positiva effekterna av rörelse såväl fysiskt som mentalt, är viktigt om man ska skapa till en kultur där träning och rörelse blir en naturlig del av vardagen. Hur resultatet faller ut beror förstås på insatserna och metoderna och i detta arbete behöver många vara engagerade, inte minst eleverna själva! Efter ett år med utökat timplan i idrott och hälsa och flera riktade insatser både i och utanför klassrummen så är vi på gång. Ser fram emot en ”rörlig” höst på Spånga grundskola. Följ gärna arbetet på aktivapauser.com