Rörelse på rasterna – Hur?

Nya rekommendationer för hur mycket våra ungdomar behöver röra sig kom från WHO strax innan jul och forskningen visar tydligt att flertalet av våra högstadieungdomar tyvärr inte når upp till detta. Framför allt under detta år då pandemin slagit hårt mot all ungdomsverksamhet med stängda idrottshallar. Vi har ju inom skolan ett uppdrag att verka för daglig fysisk aktivitet och en del av detta är att ha en uppmuntrande miljö för rörelseaktiviteter. Skolorna är ofta trånga och platsbristen stor så platsen för rörelse behöver då förläggas utomhus. Visst går det på många sätt att jobba med brainbreaks, rörelsepauser under lektionstid men med de nya rekommendationerna så räcker det inte till. Högstadieåldern är dessutom en period i livet då flera (framför allt tjejer) avslutar sina aktiviteter i föreningar och klubblag. Hur ser då skolgårdarna ut på landet högstadieskolor och vad ger de för förutsättningar? Man imponeras av skolor som på ett mycket bra sätt organiserat rastverksamhet och delar dessa goda exempel på nätet, men dessa skolor jobbar ofta med de yngre åldrarna. Själva har vi många fina bänkar och sittplatser men färre ytor för aktivitet. Nya pingisbord för utomhusbruk och en upprustad fotbollsplan genererar tyvärr inte den aktivitet för flertalet på skolan. Schemat för våra elever ger heller inte så mycket utrymme för längre raster då de ibland har 5-6 lektioner per dag. En utökad timplan för idrott och hälsa, rörelsepauser på lektionstid och en aktiv paus på rasterna är nog receptet, men det sista är dock så svårt att få till…

Hämtat från ”Riksmaten Barn”

Lärare kämpar på digitalt!

Grundskolorna och gymnasieskolorna runt om i landet kämpar på digitalt och både elever och lärare har fått en riktig utmaning. Dessutom så är det mycket olika från region till region och från skola till skola. Några har all sin undervisning förlagd till distans medans andra har anpassat schema. En del skolor tvingas ha all sin idrottsundervisning utomhus och på andra håll är undervisningen inte mycket annorlunda från förra terminen. Vi vet heller inte riktigt hur vi ska förhålla oss till spridningsrisken i skolan då det kommer olika rapporter om hur utsatta skolans personal är i möte med denna åldergrupp (högstadiet). Det som gäller i övriga samhället med avstånd och kvadratmeter gäller heller inte i skolans lokaler. Det är i princip omöjligt att veta om vi gör rätt eller fel utifrån smittskydd och spridning. Det man kan vara säker på i alla fall är att lärarkåren kämpar och på bästa sätt försöker förhålla sig till läget och pågående pandemi. Strax innan julledigheten övergick skolorna till distans och jag precis som andra kollegor, började skapa material för att kunna möta vårens distansundervisning. Dessa lektioner är upplagda på websidan under ”distansundervisning” och även delad till idrottskollegor via facebook. Vi har i Stockholmsregionen inte behövt jobba med dessa digitala lektioner så mycket då våra elever på Spånga grundskola befunnit sig i skolan, men det är tydligt hur många fortfarande kämpar på då http://www.aktivapauser.com under januari månad haft drygt 200 000 visningar av de ”färdiga lektionsplaneringarna”. Märker också hur många delar med sig av både upplägg och erfarenheter, vilket vi säkert kommer ha nytta av även efter att denna pandemi är över. Vi behöver hålla i och hålla ut och hjälpas åt. Ta hand om er!

Distansundervisning med rörelse

Då var det dags att växla upp till mer digitala arbetssätt när nu även högstadieskolorna övergår till distansundervisning pga rådande läge. Ämnen som av tradition och politisk styrning är praktiskt mer inriktade får nu vara kreativa och hitta arbetssätt och metoder som inte bara landar i skrivande och dokumentation. Dessutom vet vi ju att stillasittandet inte gör kropp eller knopp något gott så rörelse är fortfarande viktigt. Det finns också en risk att eleverna som ofta har många olika lektioner varje dag, behöver besvara en hel del frågor efter digitala genomgångar, presentationer, texter och filmer. Om dessa frågor och deras svar dessutom ska lämnas in och eventuellt bedömas blir det inte mycket tid för rörelse. Vill därför slå ett slag för att vi lärare lägger in lite pausgympa, rörelseutmaningar, brainbreaks eller varför inte en kort promenad runt kvarteret mellan de digitala lektionerna. Upp och hoppa!

Hoppa Stockvektorer, royaltyfria Hoppa illustrationer | Depositphotos®

Nätverka tillsammans

Att jobba inom skolan innebär inte enbart att bidra till elevernas kunskaper utan det innebär också, enligt skollagen, att jobba för att eleverna ska få sin dagliga fysiska aktivitet. Detta arbete kan göras på många olika sätt och det behövs ofta förutsättningar iform av tid, lokaler, personal, utbildning och ekonomi. Dessutom behövs idéerna komma fram om hur man får till mer rörelse i en ofta allt för trög organisation som är styrd av timplaner, lektioner och inrutade shemapositioner. Framför allt är det extra viktigt att få till mer rörelse för eleverna i årskurs 7-9 där det tydligt, enligt statistik, märks en nergång i daglig fysisk aktivitet i jämförelse med lägre åldrar. I Stockholm stads rörelsesatsning (spring-i-benen) har man numera delat upp nätverksmötena utifrån olika åldersgrupper vilket är bra. Alla högstadieskolor har i detta upptagningsområde en eller flera representanter som besöker dessa återkommande möten. Det skiljer sig dock mycket åt hur långt skolorna har kommit. Läser ofta inlägg på facebook och andra social medier om hur många skolor brottas med att få till det så bra som möjligt men flera skolor har lyckats riktigt bra. Skulle ni som jobbar runt om i landet inom åk 7-9 och som har kommit en bit i arbetet, ha intresse för lite nätverkande så hör gärna av er på aktivapauser@gmail.com. Kanske kan vi inspirera varandra och dela goda exempel. ”Sharing is caring”.

Idag tar vi trapporna!

Deltog på ”spring- i- benens nätverksmöte” för ett par veckor sedan och vi pratade bl.a. om antalet idrottslektioner i veckan, tid för rörelse och framför allt utmaningarna att få våra elever i åk 7-9 att öka den vardagliga fysiska aktiviteten. Vi tenderar ofta i skolövergripande frågor att sorterar in rörelse under idrottsämnet vilket är naturligt, men de pass vi kan erbjuda inom ämnet säkerställer inte att våra tonåringar får daglig fysisk aktivitet. Vi behöver upplysa, inspirera, avsätta tid och ge verktyg för att minska stillasittandet. Lite är bättre än inget! En tydlig bild nedan över hur viktig den totala vardagliga aktiviteten är för oss. Idag tar vi trapporna! Heja!

”Lätt att göra rätt”

För att rörelse och aktiva pauser ska bli en del av undervisningen så måste det vara enkelt att hitta övningar och utmaningar som ökar koncentrationen och därmed inlärningsförmågan. Vi har nu filmat över 25 olika Brainbreaks och rörelseutmaningar i syfte att det ska vara ”lätt att göra rätt” för alla lärare i undervisningen. Ett par knapptryck och det är enkelt att projicera på tavla eller filmduk. Alla filmer ligger nu uppe och hoppas att de används flitigt framöver och vi kan minskar stillasittandet!

30 minuter – paus!

För att minska stillasittandet och för att öka koncentrationen under långa lektioner och genomgångar, så behövs en eller flera pauser läggas in. Pauserna bör helst vara aktiva med någon form av rörelse och allra helst aktivera båda hjärnhalvorna med olika koordinativa utmaningar. Även om det är mycket stoff som ska in i ämnena och mycket eleverna ska lära sig, så finns det alltid utrymme för en paus. Dessutom kan dessa pauser vara gruppstärkande vilket bidrar till en tryggare grupp och därmed lättare att lära in. Glöm inte bort att planera in pausen och sätt gärna upp en skylt som denna på bänken eller tavlan. Använd eleverna som resurser och låt dem leda eller bestämma någon övning!

Att skapa en kultur…

Att flytta upp rörelse på dagordningen och belysa de positiva effekterna av rörelse såväl fysiskt som mentalt, är viktigt om man ska skapa till en kultur där träning och rörelse blir en naturlig del av vardagen. Hur resultatet faller ut beror förstås på insatserna och metoderna och i detta arbete behöver många vara engagerade, inte minst eleverna själva! Efter ett år med utökat timplan i idrott och hälsa och flera riktade insatser både i och utanför klassrummen så är vi på gång. Ser fram emot en ”rörlig” höst på Spånga grundskola. Följ gärna arbetet på aktivapauser.com

Varför ingen fråga om rörelse?

På uppdrag av Stockholm stad genomförs den årliga totalundersökningen inom grund- och grundsärskolan.
Undersökningen omfattar elever i årskurs 2 samt fritidshem årskurs 2, elever årskurs 5 och 8 samt vårdnadshavare till elever i
förskoleklass samt årskurs 2 och fritidshem. Både kommunala och fristående skolor erbjöds att delta.

Syftet med undersökningen är att följa upp Stockholm stads mål för verksamheten samt att utveckla den pedagogiska
kvaliteten i varje enskild skola. Men varför ställs ingen fråga om hur skolan arbetar med rörelse och daglig fysisk aktivitet???

Enkätfrågor om fysisk aktivitet

Under våren 2020 fick våra elever på skolan fylla i en enkät angående fysisk aktivitet, skärmtid och hur de upplever stillasittandet under lektionerna. Detta frågebatteri på 15 frågor som gjordes i Goggle forms kommer vi försöka genomföra varje år för att se utveckling över tid. Förhoppningsvis kommer de aktiviteter vi genomför under året ge effekt på aktivitet och välmående. Några av frågorna och svaren ser ni här och kanske kan dessa användas på andra skolor. Vore mycket spännande att jämföra flera skolor så om någon vill göra ett liknande upplägg med samma frågor så hör gärna av er.