Idrottsrörelsen är en av Sveriges största folkrörelser. Omkring tre miljoner svenskar är medlemmar i en idrottsförening och huvuddelen är barn och ungdomar. Dessa ungdomar möter varje vecka och ibland varje dag tränare och ledare som ska coacha dem fram både till personlig utveckling och idrottsliga framgångar.

Stor del av idrottsrörelsen genomförs ideellt, och ofta är det någon förälder till aktiva i laget som tar på sig ansvaret för att leda och coacha. Dessa föräldrar har förmodligen varit en del av samma folkrörelse själva som barn och bär med sig egna erfarenheter av vad en bra tränare är. Skulle man sätta upp en kravspecifikation på tränaruppdrag med en ledarskapsutbildning i ryggen så skulle det tyvärr kanske inte finnas så många klubbar och lag i vårt land. Många av dessa tränare gör ett fantastiskt jobb med våra ungdomar vilket vi ska vara tacksamma för. Ibland får man dock som idrottslärare höra från eleverna hur ledarskapet i deras klubbar eller föreningar kan uppfattas som kränkande, favoriserande eller alldeles för fokuserat på prestation, vilket gör att dessa ungdomar (mina elever) väljer att sluta.

På senare tid har även flera artiklar och reportage skrivits om hur det i klubbar ibland växer fram en tystnadskultur både inom ledarstaben och bland aktiva spelare, där utrymmet för åsikter eller diskussioner är litet.

Riksidrottsförbundet (RF) har skrivit ett dokument (ett idéprogram) som heter ”Idrotten Vill” och som formulerar visionen om att bidra till en hållbar värld och den ideologi, de värderingar och de ställningstaganden som idrottsrörelsen bygger på.

Fokus ligger på att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Hälsa, trivsel och välbefinnande är här normgivande. En förhoppning är ju att detta idéprogram arbetas aktivt med i klubbar och föreningar runt om i vårt land och att man låter spelare och ledare vara en del av processen till att sätta upp riktlinjer och förhållningssätt. Huruvida detta gemensamma värdegrundsarbete sedan blir omsatt i ett tydligt ledarskap på matcher och träningar låter jag dock vara osagt.

I ljuset av detta så funderar jag ibland på varför inte skolan som träffar alla dessa ungdomar ska ha ett större fokus på vad ett bra, hållbart och funktionellt ledarskap innebär. Med stor sannolikhet kommer många av våra elever vi har någon gång vara ledare för en stor eller liten grupp i såväl arbetsliv som inom idrottsrörelsen. Precis som övrig utveckling i samhället så förändras även synen på vad ett funktionellt ledarskap är och på vilket sätt man kan jobba mot grundläggande värderingar där alla mår bra. Här tror jag att skolan skulle kunna vara en bra aktör om innehållet styrdes genom läroplanen, vilket jag inte riktigt kan se att den på så tydligt sätt styr mot detta område nu tyvärr. Att utbilda våra ungdomar i och om ledarskap!

Vill vi ha många ungdomar i idrottsrörelsen som mår bra och ungdomar som har en aktiv fritid med mycket rörelse så behöver vi också hjälpas åt i samhället på denna arena med hållbart ledarskap. En arena som är större än idrottsplatsen, klubblokalen och omklädningsrummen.

Pedagog Stockholm har numera ett digitalt forum där pedagoger delar med sig av skolövergripande projekt i syfte att dela tips och erfarenheter som fler kan ha nytta av. Tillsammans med Pedagog Stockholm har vi i deras forum delat våra erfarenheter av uppstarten av en rörelsesatsning.

https://pedagog.stockholm/utforska/undervisning-och-larande/minska-stillasittandet-med-aktiva-pauser/

Det görs ett stort jobb på många skolor i alla ämnen och en del projekt blir riktigt genomarbetade och bra efter några år. För många år sedan gick man ihop i Stockholms stadsdelar på studiedagar mm för att skapa samarbeten och dela god exempel. Idag har dessa tillfällen blivit mycket sällsynta och de forum att dela med sig i är framför allt sociala media. Kanske är detta ett effektivare sätt att sprida information och erfarenheter på som når fler, men det mäskliga mötet har också sina fördelar. För er som jobbar i Stockholms stad och som sitter på lyckade skolövergripande projekt och som kan tänka sig dela erfarenheter och upplägg, så är forumet i pedagog stockholms nättidning en bra kanal. Lycka till!

Nu rullar en ny läroplan ut med nya kursplaner till alla skolämnen och vi som jobbar inom skolan behöver fundera över vad som är nytt och även försöka förstå hur vindarna blåser vad det gäller skolpolitik och styrning.

Förändringar för alla ämnen är framför allt nya bestämmelser om betygssättning och nya allmänna råd. De nya bestämmelserna är tänkt att leda till att betygen ska spegla elevernas kunskaper bättre. Begreppet kunskapskrav byter också namn till betygskriterier.

Vad det gäller idrott och hälsas centrala innehåll och betygskriterier så har det även här skett en del förändringar genom att man slår ihop delar som tex friluftsliv och orientering. Dans blir inget eget kunskapskrav utan läggs in under rörelse som en del av helhetsbedömningen.

En del saker ställer jag mig kritiskt till som tex friluftsliv som fortfarande ska bedömas utifrån skalan E-A. Detta moment är dessutom ganska omfattande i textomfång i den nya läroplanen. Jag tycker absolut att friluftsliv ska vara en del av innehållet och även vara med i bedömning men varför inte göra som simningen som har samma bedömning på alla betygsstegen (simma 200 meter varav 50 meter rygg).

Olika skolor har så olika förutsättningar att erbjuda friluftsliv både vad det gäller placering och utrustning. Miljön och omgivningen avgör vilka aktiviteter man kan genomföra och det blir inte likvärdigt för elever som går på en skola i exempelvis innerstan som för de som går på en skola med närhet till skog och mark. Att kräva att elever klär sig rätt beroende på väder är inte rimligt då alla inte har tillgång till den utrustning som behövs. Visst kan man försöka få eleverna att låna kläder, ryggsäck, skor, vantar, mössa mm av varandra men det brukar sällan vara så enkelt. Under vintertid kommer eleverna ofta med lågskor, barhuvade och alltför tunt klädda till aktiviteterna. Ofta beror det på att de inte har några andra kläder som är anpassade för denna väderlek. Självklart ska de ha förståelse för hur man klär sig, vilken utrustning man behöver ta med, allemansrätten och friluftsteknik, men bedömningen bör tonas ner i detta moment till förmån för upplevelsen.

I den nya kursplanen för idrott och hälsa har fokus lagts på att undervisningen ska ge möjlighet för våra ungdomar att undersöka sin närmiljö för daglig fysisk aktivitet. Det är mycket positivt att en sådan skrivelse kommit till då detta lätt kan kopplas till behovet av rörelse och motion. Detta moment kan göras med stor elevmedverkan då närområdet är deras hemmaplan för dagliga aktiviteter.

Nu skruvar vi på en del moment, gör helt om på andra och tänker klokt tillsammans med våra kollegor som vanligt, så ror vi denna nya läroplan i land också.

Varje läsår genomför vi en elevenkät med 10 frågor om rörelse på och utanför skolan för att kunna tänka klokt tillsammans om vad som behövs och hur vi kan minska stillasittandet. Årets resultat skiljer sig inte så mycket från tidigare år trots att vi har haft en pandemi som påverkat möjligheterna till föreningsidrott och träning i grupp. Positivt är att många väljer att träna utanför skolan och att de även tränar på egen hand utan att tillhöra en klubb eller förening. De visar sig också att det finns en del elever som gärna skulle vilja delta på träningspass tillsammans med sina skolkamrater i skolan om sådana pass funnits i anslutning till skoldagen. Här behöver vi fundera lite hur vi får ihop det och även fråga vad för aktiviteter som önskas. En förhoppning skulle ju vara att de elever som önskar delta, är de som också skulle behöva det mest. Vi kan dock inte genom våra resultat utläsa detta. Frågorna som vi lagt ut i google forms till eleverna och några av våra resultat är här publicerade och det vore intressant om någon annan skola skulle vilja genomföra samma undersökning med samma eller liknade frågor. Hör gärna av er i så fall.

Frågor:

1. Hur ofta genomför du fysiska aktiviteter utanför skolan per vecka (måttlig till hög intensitet) som organiseras av en förening eller en klubb (ex: bollsporter, dans, simning, friidrott, kampsport mm).
2. Hur ofta genomför du fysiska aktivitet på egen hand (måttlig till hög intensitet) som INTE är organiserad av någon förening eller klubb (ex: egen styrketräning eller löpträning hemma).
3. Hur tar du dig till och från skolan de allra flesta dagarna under ett läsår? (välj ett eller flera)
4. Känner du att det behövs korta rörelsepauser under lektionerna för att hålla koncentrationen uppe?
5. Upplever du att det det i dagsläget genomförs rörelsepauser för er elever under lektionerna (ex: pulshöjande övningar, Brainbreaks, förflyttningar under grupparbeten, stående arbete, walk and talk mm)?
6. Upplever du att du har något att göra på rasterna i skolan?
7. Väljer du att vara utomhus på längre raster under skoldagen om vädret tillåter?
8. Lånar du några bollar, pingisrack, hopprep, bandyklubbor eller annat material från skolan som kan användas ute på rasterna när vädret tillåter?
9. Skulle du kunna tänka dig att delta tillsammans med andra skolkamrater direkt före eller efter skolan i en träningsgrupp med ledare (te.x. löpning och styrketräning någon gång i veckan)?
10. I vilken grad anser du att din skola jobbar för att uppmuntra er elever till mer rörelse? (1= inte så mycket —— 5=Mycket )

Äntligen kunde vi springa det årliga Spångaloppet med våra klasser efter ett uppehåll på 2 år pga pandemin. En stor energiboost att se våra 400 elever springa ca 6 km runt kolonilotterna och ängarna på Järvafältet med start vid Eggebygård. Loppet startade som vanligt med gemensam uppvärmning med hög musik och skönt gung på scenen innan starten gick och vid målgång väntade jublande skolkamrater och lärare med frukt och dricka. Många elever har aldrig utmanat sig tidigare på denna distansen och heller aldrig sprungit i ett lopp tillsammans med andra som det här. Vi välkomnar våren med vår skoljogg och önskar alla en trevlig Valborg!

Under våren har eleverna i årskurs 9 skrivit ett arbete om hälsa där de fått fördjupa sig i ett eget valt område utifrån deras svar i en genomförd hälsoprofil. Områden som togs upp i hälsoprofilen var bl.a kost, motion, sömn, stress, fysisk och psykisk ork, vänner och relationer, mening och mål. Efter att läst igenom deras arbeten så är det tydligt att många av våra elever ser ett problem med deras sömn både vad det gäller antalet timmar och sömnkvalité. I många fall saknar de tydliga strategier även om de genom egna erfarenheter har många goda tankar att resonera utifrån. I deras texter tar flera upp att mobilerna är ett störningsmoment och att ständigt vara uppkopplad för att inte missa något. De tar även upp skolan och alla de krav och förväntningar som de upplever som stressande och studietiden gör att sömntimmarna blir färre.

Vi som lärare i skolan behöver minska deras stress genom att ge uppgifter med god framförhållning och kanske även bedöma moment på andra sätt än genom prov med mycket tid för instudering. För att eleverna inte ska drunkna i läxor och inlämningar så måste även deras studietekniken fungera som ett bra verktyg. Det blir inte hållbart annars och timmarna för sömn räcker inte till. Här finns mycket att vinna tror jag både för enskild individ och för skolan. Fokus behöver riktades mer åt detta håll i utbildningen. Vi behöver lära smart och lära snabbt i ett samhälle som ofta rullar på i ett högt tempo.

Att kropp och knopp påverkar varandra blir också tydligt i deras texter och de skriver att det inte är så lätt att hålla kompassen rätt hela tiden och vi har som vuxna en skyldighet att stötta våra ungdomar i detta arbete.

Vill tipsa om ”lilla sömnskolan” och ”kvällrutiner” från en hemsida som ger oss tips på hur vi kan förbättra och påverka vår sömn: https://carolinalundqvist.com/somn/

Sov gott!

Nu har vi gått i mål med ett litet projekt som funnits i tankarna länge, nämligen att filma våra danser och rörelse till musik som vi går igenom med åk 7-9. Filmerna blir ett stöd för de elever som inte kan delta i ordinarie undervisning p.g.a. sjukdom eller annat men också för de som önskar träna mer och utvecklas i detta moment. Ser det också som en möjlighet att använda som rastverksamhet, gruppstärkande aktivitet, brainbreak och som inspiration. Ett ämne som idrott och hälsa, som till stor del bygger på praktiskt arbete under lektionstid, har ofta svårt att möta upp de elever som inte kan delta eller närvara. Framför allt är det svårt att kunna erbjuda utmaningar som hemma utvecklar dem. Kanske kan vi med filmerna komma en bit på väg då det bara krävs en mobil, surfplatta eller dator för att kunna ta del av dem. Genom samarbete med GOFORmedia har våra elever, med medgivande av föräldrar, hjälpt oss att göra filmerna visuellt tydliga vilket vi är tacksamma för. Finns en vinst i att se jämnåriga genomföra dessa danser, då de många gånger har ett smidigare rörelsemönster än deras några år äldre lärare, som dock gör så gott de kan 🙂

Filmerna får inte reproduceras för kommersiellt bruk, egna hemsidor eller sociala medier men använd gärna som inspiration eller som stöd i undervisningen med elevgrupper via länken https://aktivapauser.com/vara-danser/ . Hoppas kunna fylla på med fler under året så håll lite utkik på sidan. Lycka till!

En skolsatsning på rörelsepauser med syfte att minska stillasittandet kräver engagemang från skolledare, lärare och elever. Man behöver se och förstå nyttan med att få in ny energi in i systemet. Men även om man ställer sig positiv till detta så måste arbetssättet och metoden för den som leder dessa rörelsepauser anpassas beroende på klass, plats, lektionstid, gruppdynamik, lektionsinnehåll och egna tidigare erfarenheter. En övningsbank med enkla och korta instruktionsfilmer (brainbreaks) har visat sig vara effektivt för många och blir dessutom visuellt tydligt att följa. Ett annat bra sätt har varit korta pulshöjare såsom just dance som kunnat projiceras mot filmduk eller whiteboard. Även kortare promenader där man samtidigt diskuterar någon ämnesspecifik fråga (walk n talk och tipspromenader med qr-koder) är gångbara i många lägen. Flera kollegor som planerar för korta rörelsepauser hittar moment där eleverna förflyttar sig i klassrummet i olika arbetsgrupper under lektionerna. På så sätt blir det en naturlig rörelse, även om det inte är så pulshöjande. En enkät som gick ut till lärarna efter läsårets slut, visade att metoderna är många och att man behöver anpassa och vara lyhörd för elevernas behov av pauser. Vi behöver dock få med alla på tåget och lite är bättre än inget!

  

Under varje termin utvärderas elevernas prestationer i alla skolämnen genom obligatoriska utvecklingssamtal. Detta görs både enskilt av varje elev (elevledda samtal) men även av lärarna som ger input på genomförda moment och uppgifter. Arbetssätten för att förbereda samtalen på lektionstid ser lite olika på skolorna runt om i landet men vi har alla samma betygskriterier att förhålla oss till.

Ofta upplever vi att eleverna har god självinsikt och de är också medvetna om sina egna förmågor. Ibland behöver vi dock vara extra tydliga och peka mer på vad som krävs enligt våra styrdokument. Dessa samtal om vad som står i läroplanen är viktiga men utan att bryta ner dem och förklara innebörden av texterna så kan det ibland vara en metanivå för elever som flyger över deras huvuden.

I ämnet idrott och hälsa 7-9 har vi de senaste åren låtit eleverna utvärdera och reflektera över sitt lärande utifrån 5 påståenden som de behövt ta ställning till. Detta har resulterat i många bra reflektioner och samtal med eleverna innan själva utvecklingssamtalen och det är ju dessa tankar vi vill komma åt. Naturligtvis finns en koppling till styrdokumenten under förberedelserna för dessa samtal, men vi behöver vrida fokus lite mot det som är konkret, tydligt och för våra tonåringar begripligt.

Många gånger har vi hört detta uttryck under pandemin – håll i och håll ut! Nu hoppas vi att vi kan få återgå till mer ”normal” undervisning även om vi troligtvis fortfarande kommer behöva anpassa vår undervisning en del och undvika stora samlingar i uppstarten.

Nu behöver vi istället ”hålla i och hålla ut” i andra delar inom skolan och det gäller framför allt det arbete som många gör med att minska stillasittandet och att öka den fysiska aktiviteten för våra elever. Vi vet att många ungdomar haft en annorlunda vår med inställda träningar och fritidsaktiviteter och samtidigt fortsätter det att komma rapporter om att ungdomar rör sig mindre och mindre. Ett långt sommarlov med många lata dagar är underbart men nu är det dags att starta igång igen.

Möter vi elever som varit aktiva och har massor med energi eller är det en fysisk och därmed också lite mental uppförsbacke för många? Frågan är också hur vi plockar ut rörelsesatsningen i höst och får den att genomsyra verksamheten. En skolsatsning på rörelse är ju just något som man måste ”hålla i och hålla ut” om man ska lyckas skapa och bibehålla en kultur av rörelse. Det känns som om många skolor runt om i landet har börjat hitta strategier som fungerar med hjälp av styrning från läroplanen, utökat timplan i idrottsämnet och lärare som engagerar sig för att förändra och förbättra. Vi behöver också fortsätta med att dela goda exempel med varandra och även skapa och behålla de nätverk som finns. Ser fram emot nya utmaningar och att jobba tillsammans mot gemensamma mål – Håll i och håll ut!