Att hålla fokus under längre tid är något som en del elever i varje årskurs har svårt för och som vi tydligt och snabbt upptäcker i klassrummen. Under arbetslagsmöten och elevhälsomöten diskuteras då dessa enskilda elevers anpassningar som ska hjälpa dem att lättare följa med i undervisningen. Dessa anpassningar kan t.ex. vara rörelsepauser, anteckna under genomgångar, färgkodning, klassrumsplacering, bildstöd, uppkopierad text att följa, fota tavlan, lektionsbryt med diskussionsfrågor, walk n talk mm.

Att anpassa för elever med svårigheter är inget nytt för lärare och ofta har vi verktygen som fungerar. Dessa verktyg är beprövade och har även bra forskningsstöd. Det som jag dock upplever som nytt är att det är så många i klasserna som nu kommer upp på högstadiet (åk 7) som inte har förmågan att hålla fokus under genomgångar. Fönstret som man som lärare har för att ge information blir mindre och det är inte ovanligt att man ser elever zooma ut efter bara ett par minuter eller ställer frågor som inte alls har med innehållet i undervisningen att göra då de tappar intresse. De enskilda anpassningarna för varje elev har nu istället börjat diskuteras som generella anpassningar för alla elever. Pedagogiska metoder i arbetsgrupper diskuteras och metodiken i klassrummen vässas. Vi är många som ser mönstret i våra klasser men vi vet inte orsaken men gissar oss fram. Kan det kanske vara så att våra ungdomar i dagens digitala samhälle lever i ett ständigt tiktok-brus där man hela tiden swipar i flödet och snabbt skyndar vidare. Förmågan till uthållighet och att vänta på något tränas inte och den snabba kickar som sociala mediers informationsflöde ger kan vi inte konkurrera med tyvärr. Vi som arbetar inom skolan vet hur viktigt fokus och koncentration är för att det ska ske en god inlärning. Många skolor satsar därför på att bygga upp rörelsepauser och andra lektionsbrytande moment då detta har visat sig gynna flertalet elever i klassrummen. Vi får dock inte gå bort oss genom att bryta för ofta och ”swipa” vidare i undervisningen då inlärning faktiskt handlar om uthållighet och att träna, och öva om och om igen för att få bättre kunskaper, färdigheter och förståelse. Här måste vi som lärare och pedagogisk personal tänka klokt och gärna tillsammans för uthållighet och fokus är verkligen så centralt. Hur vi fångar detta fokus och vilka metoder vi använder beror ofta på gruppdynamiken, lektionstid, elevunderlaget och ibland även tiden på dagen. Att få eleverna uppmärksamma på genomgångar kommer heller inte av sig själv men kanske slår pendeln tillbaka och eleverna väljer att zooma in på det som verkligen får dem att utvecklas – vår undervisning!